– Sjöfartsverket menar att deras uppdrag är att sköta yrkessjöfartens fyrar och att de inte har något ansvar för att bevara kulturhistoriska intressen, säger Gunno Quist.

Han äger fyren tillsammans med hustrun Anna-Lena Quist sedan 2003, men ända sedan 1860, då fyren uppfördes, har fyren i många generationer vaktats av Anna-Lena Quists släkt.

Numera tänds och släcks den gamla träfyren automatiskt och mellan skymning och gryning syns skenet 13 sjömil.

– Vi tar en låg hyra och det är en billig försäkring för att fritidsbåtar ska kunna hitta rätt eller ta skydd vid dåligt väder. Det här är en av få vikar man kan ta skydd i då och det är en ganska lång sträcka till nästa, så det är primärt en säkerhetsfråga, säger Gunno Quist.

Han tycker sig även se ett ökande intresse för de maritima byggnadsminnena bland allmänheten. I helgen håller ett 70-tal av landets fyrar öppet till allmänhetens beskådan för att fira Internationella Fyrdagen, däribland Staviks fyr.

– Det är många som vill komma och se platsen. Historian och fyren som vägledare gör fyrar till en speciell, nästan mytisk plats och det har en dragningskraft på folk, säger Gunno Quist.

Varje år brukar fyren besökas av några hundra personer på fyrdagen.

I år kan man förutom att lyssna på musik och äta våfflor skriva på en namninsamling för en fortsatt lysande fyrplats.